2022-09-01

Sirona förklarar!

Hälso- och sjukvården är en viktig fråga inför de kommande valet där många ideologier, åsikter och argument lyfts fram. I dessa debatter kan det vara utmanande att hålla koll på terminologin och innebörden av vissa begrepp. Vi vill att så många som möjligt ska förstå pågående debatter och vi vill bidra till att öka förståelsen inför valet!

Vi kommer förklara sex begrepp/område som är vanligt förekommande: Nära vård, Regionernas ansvar, Vårdgivare (offentlig/privat), Tillgänglighet, Jämlikhet och Vårdplats. Vi arbetar dagligen med dessa begrepp och områden i våra uppdrag för olika uppdragsgivare.
 
Observera att oberoende källor som SKR, Socialstyrelsen, Vinnova, IVO och svenska lagar har använts för att förklara begreppen.

Nära vård/primärvårdsreformen

Sverige har och haft historiskt en stark sjukhusbunden vård. God och nära vård kan beskrivas som ett övergripande mål för den omställning som sker inom hälso- och sjukvården. Omställningen syftar till att vården i högre grad organiseras och bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. Det innebär en hälso- och sjukvård med primärvården som nav med en förflyttning från högre- till lägre vårdinstanser. Utgångspunkten är att patientens ingång in i vården ska vara primärvården som genom bra samspel med annan hälso- och sjukvård kan hjälpa eller remittera patienten innan behov för högre vårdinsatser tillkommer. Förflyttningen innebär exempelvis att patienter som tidigare har vårdats inom slutenvården kan vårdas av dagsjukvård eller specialiserad öppenvård, och patienter som har vårdats inom specialiserad öppenvård ska få hjälp av primärvården.

Regionernas- och kommunernas ansvar inom hälso- och sjukvården

Regionerna har det grundläggande ansvaret att erbjuda en god hälso- och sjukvård samt tandvård. Regionerna ansvarar alltid för den vård läkaren ger. Kommuner ansvarar för att erbjuda hälso- och sjukvård för vissa områden, ex. äldreomsorg, hemsjukvård och rehabilitering. Regioner och kommuner beslutar om dimensioneringen av hälso- och sjukvården och hur vården ska organiseras i form av ex. sjukhus och vård-/hälsocentraler. De ansvarar för bemanning och ersättning till den egna verksamheten samt över lokala löner. Riksdagen ger ramarna för hälso- och sjukvården i form av lagstiftningar som styr vad regioner och kommuner ska göra. Riksdagen beslutar även om budget, med generella och riktade statsbidrag. 

Jämlikhet i vården

En jämlik vård innebär att vården tillhandahållas på lika villkor för hela befolkningen. I debatten om ojämlik vård lyfts ofta faktorer som exempelvis olika behandling utifrån kön, genus, etnicitet, religion, bostadsort och utbildningsnivå fram. Dessa faktorer är en viktig del av debatten, men inte de enda.

Andra faktorer bör även lyftas när man talar om jämlik vård som påverkar om vården tillhandahålls på lika villkor eller inte, exempelvis:

  • Geografiska skillnader där avståndet till vård skiljer sig om du bor i en storstad respektive glesbygd
  • Regionala förutsättningar där regioner har olika ekonomiska modeller
  • Nyttjande av digital vård
  • Tillgång till kompetens
  • Nationella strukturer vid implementering av nya läkemedel- och behandlingar

Offentlig- och privat vårdgivare

Den som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet eller tandvårdsverksamhet är en vårdgivare. En vårdgivare kan exempelvis vara en region, en kommun, ett aktiebolag eller en egenföretagare. Regioner och kommuner har stor frihet i att välja hur vård och omsorg ska utföras. De kan besluta om att överlämna den regionala vården och kommunala omsorgen till privata utförare.
 
Privata företag har kommit att få en allt större betydelse som utförare inom välfärden. Att kommuner och regioner överlämnat uppdrag till privata utförare i en ökande omfattning har drivits fram av uppfattningen att konkurrens kan utgöra en drivkraft för verksamhetsutveckling. Att få vård hos en privat vårdgivare är inte samma sak som att själv finansiera sin vård. Egenfinansierad vård kan handla om specifik vård som inte ingår i det offentligas uppdrag och som individer därför av olika skäl väljer att själv bekosta.

Tillgänglighet

En tillgänglig vård innebär att det ska vara möjligt för alla - oavsett var de bor i landet - att vid behov och på lika villkor få del av hälso- och sjukvårdens tjänster. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvården ska ges företräde till vården. För att skapa en tillgänglighet i vården arbetar Sveriges regioner utifrån vårdgarantin som innebär att vård ska erbjudas inom en viss tid. Det är en lagstadgad rättighet som anger inom vilka tidsgränser vård ska erbjudas, efter att beslut om vård har fattats.

Vårdplatser

Vårdplats definieras enligt Socialstyrelsen som en ligg-eller sittplats på en vårdenhet som kan användas för vård eller behandling. En vårdplats finns i slutenvården. Slutenvård definieras som hälso- och sjukvård som ges till en patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses i öppen vård eller hemsjukvård.

Viktigt att lyfta fram är att det finns olika "stadier" för en vårdplats med olika innebörd:

  • Fysisk vårdplats: Ligg- eller sittplats på vårdenhet som kan användas för vård och behandling
  • Fastställd vårdplats: Vårdplats i slutenvård beslutad av huvudman
  • Disponibel vårdplats: Vårdplats i slutenvård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö

Det är alltså disponibla vårdplatser som står redo för omedelbar behandling. En överbeläggning är exempelvis; en händelse när en inskriven patient vårdas på vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats.