2021-01-14

Vårdresa till framtiden

I Kronoberg pågår just nu ett av Sveriges mest framåtlutade projekt för utveckling av hälso- och sjukvårdssystemet. Arbetet går under namnet ”Närmare Kronobergaren 2030” och har målsättningen att förflytta vården ett stort steg närmare invånarna samt resa ett nytt akutsjukhus under kommande decennium.
– Det är dags att det sker en förändring för att vi ska få mer vård och hälsa för pengarna!

Kronoberg står inför flera komplexa vårdutmaningar. En av de största handlar om att få budgeten att räcka till, då försörjningskvoten i regionen ökar samtidigt som det görs stora långsiktiga investeringar i ett nytt akutsjukhus. För att få ekvationen att gå ihop och dimensionera sjukhuset rätt har Kronoberg beslutat om en utvecklingsstrategi för den vårdresa som ska ske under kommande decennium.

– Sirona har fått uppdraget att hjälpa regionen att leda det strategiska projektet ”Närmare Kronobergaren 2030”. Det går ut på att ta reda på hur man ska göra en omställning till nära vård och implementera en digitaliseringsstrategi som främjar den. Allt detta ska ske parallellt med att projekteringen av det nya akutsjukhuset påbörjas, säger Erica Poldahl, managing director på Sirona.

Vad innebär det mer konkret?

– Det betyder att vi ifrån Sirona arbetar tillsammans med regionen i att säkra omställningen till en vård som bedrivs nära individen. Det handlar mycket om att skapa ett mer tydligt fokus på primärvård och öppen specialistvård där invånarna får möjlighet att främja sin egen hälsa genom digitala stöd.
Dessutom ska Sirona hjälpa regionen att identifiera och genomföra en förflyttning av vårdkontakter från sjukhusen till den nära vården, och komplettera det med hälsofrämjande insatser. Primärvården ska alltså än tydligare än i dag utgöra basen i systemet och vara vägen in till vården medan sjukhus- och specialistvård ska erbjudas till de med störst behov.

Sironas arbete grundar sig i en omfattande nulägesanalys över regionens vårdkonsumtion och en prognos av det framtida vårdbehovet.

– Vi har även identifierat fyra fokusområden som konkretiserar det arbete som ska genomföras fram till 2030. Det är digifysisk vård, personcentrerad vård, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder samt profilering och konsolidering, säger Erica Poldahl.

1. Digifysisk vård fokuserar på hur vården kan bli mer tillgänglig, jämlik och effektiv genom digitala möten och verktyg som komplement till de fysiska.

2. Personcentrerad vård möjliggör ett partnerskap mellan patient och vårdgivare. Det genom att öka patientens delaktighet i vårdprocesser, beslut och åtgärder som främjar patientens möjlighet till egenvård. Den säkerställer även en ökad samverkan mellan vårdgivare och bidrar till en trygg vård med hög kontinuitet.

3. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder bidrar till att det proaktiva och preventiva arbetet i vården förstärks inom hela vårdkedjan.

4. Fokusområdet profilering och konsolidering säkerställer att placeringen av vården sker på ett resurseffektivt och optimalt sätt utifrån både patient- och medarbetarperspektiv.

– Inom alla dessa fokusområden tar Sirona fram konkreta initiativ till mätbar förändring med både kvalitativa och kvantitativa värden identifierade. Det är viktigt för att göra arbetet mätbart. Resultatet kommer bli nära vård som är mer jämlik och bättre för patienterna, en sund resursfördelning och sänkt takt av kostnadsutvecklingen.

I samband med Sironas nulägesanalys genomfördes en granskning av kostnadsstrukturen. Den visade att 20 procent av invånarna i regionen står för 80 procent av de totala kostnaderna av hälso- och sjukvårdsbudgeten, vilket är ett ofta återkommande mönster som Sirona stött på i ett stort antal regioner. Ungefär en procent av dessa individer har komplexa och omfattande behov. Övriga 19 procent består till stor del av svårt multisjuka patienter med kroniska och sällsynta sjukdomar där besöken inom vården ofta är återkommande.

– I dagsläget innebär det vanligtvis en fragmenterad vård för den här patientgruppen.
Att bidra till att göra vården mer preventiv, proaktiv och personcentrerad var en mina drivkrafter när jag grundade Sirona, säger Marit Vaagen, vd på Sirona.

– Det är krävande att tänka nytt och våga satsa relativt sett mer pengar på primärvård och preventiva insatser och dra ner ökningstakten för den stora delen av budgeten som sjukhusvården utgör. Det är viktigt att understryka att budgeten för alla vårdformer ökar, men att Kronobergs ambition är att accelerera ökningen för exempelvis primärvården och vara mer återhållsam med sjukhusvården. Det kräver mod.
I de flesta regioner som Sirona analyserat står sjukhusvården för närmare 80 procent av budgeten medan mindre än fem procent går till preventiva insatser.

– Det är dags att det sker en förändring på den fronten för att vi ska få mer vård och hälsa för pengarna, säger Marit Vaagen.
En åtgärd som Kronoberg redan nu ser goda resultat av. Att rikta preventiva insatser mot de mest utsatta patientgrupperna har visat sig ge positiv effekt på antalet återkommande besök.

– Det känns väldigt bra att vi är på väg åt rätt håll! För patienten innebär det närmare vård med stark kontinuitet och för region Kronoberg betyder det ett lyckat genomförande av strategin ”Närmare Kronobergaren 2030”, säger Martin Myrskog, regiondirektör i Kronoberg.

Hur skulle du beskriva ert samarbete med Sirona?

– Väldigt bra! Sirona har en stor förståelse för hälso- och sjukvårdssystemet och har tagit fram ett gediget faktaunderlag som gör det enklare för oss att fatta rätt beslut. Det är viktigt att ett sådant här arbete bygger på just fakta och att det inte blir tycke och smak. Sirona ser till att vi lyfter blicken mot 2030 och att arbetet rör sig snabbt framåt. Vi är på en mycket spännande resa, avslutar Martin Myrskog. 


Martin Myrskog, regiondirektör Region Kronoberg